Fler fornlämningar på platsen

Sedan början av 1990-talet har det varit känt att hällristningarna inte är de enda fornlämningarna på platsen. De övriga fornlämningarna består av två så kallade skärvstenshögar samt ett mycket omfattande kulturlager. Skärvstenshögarna, två av nio kända i Värmland, är små stenhögar som byggts upp av eldskadad sten. Den eldskadade stenen kommer i regel från eldstäder eller kokgropar. Vid utgrävningar av skärvstenhögar i olika delar av landet har man bland annat funnit keramik, djurben, deglar för bronsgjutning, gjutformar, föremål av sten etc. I den arkeologiska forskningen har debatten tidvis varit livlig när det gäller tolkningen av sådana anläggningar. Vissa forskare har menat att de är rena avfallshögar, medan andra menar att de även kan vara medvet anlagda och kanske kan kopplas till rituella bruk. På platsen finns som sagt även ett omfattande kulturlager. Exakt hur omfattande vet vi inte idag. Kulturlagret, alltså jord som innehåller diverse fynd, har sannolikt uppstått i samband med att människorna använt platsen för hällristningarna. Kanske vid speciella högtider eller händelser när man samlades vid hällristningarna. Fynden i kulturlagret består bland annat av brända djurben, bränd lera, keramik och skärvig sten. Till de mer ovanliga fynden hör en mejsel av flinta, malstenslöpare och knackstenar.

Utgrävningar 2001-2011

Den första utgrävningen vid Valdersrud utfördes våren 2001. Den skedde i åkern norr om hällristningarna. Tyvärr visade det sig att resultaten var magra. Ett fynd av en härd visade att platsen använts så sent som mellan 100-400 e Kr. Tre år senare upptäcktes att kulturlagret sträckte sig ända fram till hällristningarna. 2009-2011 har sedan lite mer omfattande utgrävningar gjorts i kulturlagret invid hällristningarna. Fynden är många och de dateringar vi har visar att platsen varit i bruk i omkring 1500 år, från 1000 f Kr till 500 e Kr.